BALLADEN OM KRÄFTAN KURT

Melodi: Sådan är kapitalismen   Text: Tomas Malm

En augustikväll vid Hissö,    kräftan Kurt på friarstråt

Skulle ut och träffa Emma,      där de igår på braxen åt

På sin vandring genom gyttjan,    led han dock en massa kval

Han fundera blott på frågan;    Hur komma under Emmas skal

               Svår är kärleksmekanismen

               När man vill va´ Romeo

               Och det är så svårt att knäppa

               upp en pansarskölds-BH

Där på vägen låg ett monster,       gjord av nät och utav stål

Men en mört däri så död låg,      så vår Kurt han ändra mål

Mörten var så lös och läcker,     och dess smak var sur och skämd

Emmas stjärt så fast och smäcker,     var nu genast borterglömd

               Sådan är gastromanismen

               Magens sug tar över allt

               För en matbit man lätt glömmer

               bort en feminin gestalt

Men när mörtens sista stjärtbit,     hade smält uti hans gom

Trots sin mätthet han i hjärtat,     kände sig då ack så tom

Plötsligt känns ett ryck i buren,     och han far mot ytan opp

Bittert tänker Kurt på Emma,      men han är nu utan hopp

                Sådan är inhumanismen

                Ingen hör en kräftas bön

                Ej förstår de "Kurres" längtan

                Ner till Emma uti sjön

Men allt hopp var inte ute,      Nej vår Kurt han hade tur

För se Emma hade dragits,       upp uti en annan bur

Uti grytan sade Emma,        Ibland spad och ibland dill

Du får gärna på mig klämma,       Du får göra vad du vill

                Så vår visa lyckligt ända

                Kurt – bytte ut sitt gyttjehål

                Mot min mage, där han med Emma

                Vältrar runt i etanol

              - SKÅL!